Tjejer är äckliga små vider. Falska, sneaky, lömska och helt jävla sjuka varelser. Men för att förtkorta min beskrivning sätter jag ordet som jag tycker beskriver de äckliga, falska, sneaky, lömska och sjuka små vidrerna bäst, Katt.

Glad va jag som ni kanske märkte på inlägget innan, tills jag träffade på  ( ska inte ta upp personens namn, så den får ett alias ) hårbollen, som promt ska jävlas med mig trots, notera jävligt noga, jag inte gjort personen i sig något, utan tvärtemot, jag har till och med varit ovanligt snäll mot personen i fråga. Ändå känner den äckliga hårbollen behovet av att jävlas... men det är så tjejer är. Jag som har blivit en lugn, och vad jag själv skulle vilja säga, harmonisk männsika ville bara slå sönder idioten men istället kvävde jag tårarna och drog ën kommentar och la sedan på fejksmajlet så gott som det gick tills, efter ca 1 min, då jag inte längre klarade av att bara stå och göra ingenting så jag springer in på en toalett och slår, med kraft kan jag lova, rakt in i en vägg som olyckligt vis var av sten.. Smart, nej men nödvändigt. Handen förblev grå och utan känsel ett bra tag efter det.

För att förklara, jag höll tillbaka tårarna för just den anledningen att om jag ser något fel hända, någon som gör något hemskt elakt mot någon eller mig och jag själv inte gör något åt det ( dvs sätta personen riktigt jävla rejält på plats ) och personen i sig kommer undan med det känns det som om jag ska börja gråta för att jag låter personen komma undan med det ostraffat. Det är anledningen, inte för att jag blev ledsen utan för att jag inte tål när människor går runt och gör elaka saker helt ostraffat och kommer undan med det, vilket gör att dom gör det igen.

Jag tror jag måste jobba på det här med att göra illa mig själv.. Någon trodde ju att jag var någon slags självplågare.. Var inte meningen att väggen skulle vara av sten.. Jag ville bara slå sönder något...


/S