Jag tänker väldigt mycket. Det kanske låter väldigt skumt och lustigt när man skriver det (mena vem tänker inte?!) Men på senaste tiden har jag tänkt så mycket och haft så mycket saker i huvudet att det har känts som att jag ska gå sönder eller bara falla ihop. Jättehemsk känsla och jag vet inte vart den kommer ifrån eller hur jag ska få bort den. Att försöka sluta tänka på dessa saker har bara gjort det värre.

Vill heller inte prata med någon om det för det är helt enkelt för känsligt. Jag klarar inte av det. Missförstå mig inte nu. Jag har ett riktigt bra liv med den vackraste familjen och underbart härliga vänner. Men som alla andra har jag också gått igenom mycket som kanske inte är så bra alltid att gå igenom och jag märker nu att det sätter sina spår. Eller rättare sagt sätter sina djupa sår. 

Jag har så otroligt mycket som jag inte kan dela med mig av eller kan berätta för någon. Saker som jag alltid måste hålla inom mig (även om jag vill berätta) och det gör ont. På senaste tiden har allt kommit på en gång. Jag har tidigare varit expert på att hålla alla obekväma och hemska saker utanför men nu kan jag inte längre. Jag har faktiskt ingen som helst aning om hur jag ska klara mig för det känns inte som om jag kommer göra det. Jag orkar inte längre med allt. Jag vill bort.

Vet faktiskt inte varför jag skrev det här inlägget. Kanske tom tar bort det senare men kändes bra att få ner det på print eller vad man säger. Jaja nu ska jag he på mig min glada fasad och lee åt människor som jag faktiskt avskyr :)

hahaha jäkla tråkiga tåg som inte har mat och får mig att börja tänka för mycket!
/S